Examensarbete

För att krydda till det lite extra nu så lägger jag ut mitt examensarbete här med som jag skrev tillsammans med Sakina Uruzgan som handlar om lek, men på skolan.

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/9663/Ulricas%20och%20Sakinas%20Examensarbete.pdf?sequence=1

Hinner inte med ...

Att jobba på 100 % och sedan studera på 100% det tar på krafterna kan jag säga. Så när jag nu går och blir sjuk på köpet hamnar studiearbetet efter. Något som inte får finnas på kartan. Men vad ska man göra. Att bli sjuk är inte något man planerar.

Att inte orka gå upp ur sängen, för kroppen värker, ha feber, ont i halsen så man inte kan svälja nä detta är inte något jag gillar.

Så istället då får man försöka ta igen detta i helgen. Skriva om barns lek i förskolan. Vilket får mig att tänka på vad är lek egentligen. Är inte allt lek där även när vi pedagoger styr upp det. Jo så är det allt. Att sedan fånga detta i barns närvaro det är inte alltid så lätt.

Men nu ska jag krypa ner i sängen igen och låta kroppen läka och att allt onda försvinner.

Ha en underbar helg på er alla där ute.

Min man

Ibland förvånas jag över hur en sådan underbar man jag har. Vilken otrolig tur jag haft som träffat just honom. Det är verkligen en fantastisk man och sådana män växer inte på träd.

Vad jag menar nu är detta. Denna helg har gått åt till att plugga och skriva examinationsuppgiften till skolan. Under denna tiden har han skött hemmet och tagit hand om våra två barn.

Men vad han mer gjorde var detta.  Dörrarna mellan mig och köket stängdes och på avstånd hörde jag hur han höll på med något. Efter en lång stund kommar han in och säger att det är kaffe nu.

Jag går då ut i köket och där på bordet står det en tårta som han bakat. Tala om att överraska mig där. Så otroligt gulligt av honom och så glad jag blev över det.

Ibland behövs det inte mycket för att man ska dra på smilbanden.

Pendlare.

Det är så att jag pendlar med tåg till mitt jobb varje dag. Ibland blir det även till Malmö högskola för jag studerar på distans med. När man då åker tåg får msn en inblick lite i andra människors liv eller vardag om man nu vill kalla det så.

Kan berätta lite om hur det kan se ut. Vissa sitter och läser böcker eller tidningar. Vissa jobbar på sin laptop eller ipad. Sedan finns det de som finns utanför dessa kategorier. De som pratar i mobilen. Vissa har jobbsamtal, vissa rent personliga samtal. Utöver det finns det de som har oerhört personliga samtal som vi i tågkupén inte vill höra eller ska höra. Men se, det bryr sig inte de om.

Så igår fick jag höra ett sånt samtal i över 1 timma. Samtalet bröts och då kommer det ständiga Hallå, Hallå. Sedan slutar det med att mobilen ringer igen. Jag som åker med i tåget kanske inte vill vara delaktig i detta samtal, men blir det vare sig jag vill eller inte.

Sen har vi de som surfar på sina mobiler, eller kollar film. Detta hände också igår. Man får en viss förutfattad mening om hur en viss person är som är klädd i kavaj med datorväska och allt sånt. Men när då denna personen börjar plocka upp sin dator är det första jag tänker att han ska jobba. När jag sedan tittar till på hans dator börjar jag skrattar inombords. För inte jobbar denna killen, han sitter och tittar på en animerad barnfilm. Den var verkligen oväntat.

Naturligtvis finns det de som sitter och pratar också eller de som vill sova.

Men något som är säkert är att min dag till och från jobbet aldrig ser lika dan ut.

Trafikregler

Varje morgon när jag cyklar till tågstationen har jag lagt märke till en sak.  Har fått lära mig att om jag cyklar så är jag ett så kallat fordon. Vilket i sin tur betyder att jag måste stanna vid Stoppskyltar och dylikt precis så som bilister gör.

Men varje morgon är det lika dant. Cyklisterna struntar fullständigt i dessa Stoppskyltar och bara cyklar på rätt ut i gatan.

Så kul hade det nog inte varit om polisen stått där och då gett dig böter för att du inte stannar.

Kanske något att tänka på.