Vilka underbara föräldrar jag har ;-)

Igår söndag kom mina föräldrar hit för att "låna" vår son ett litet tag. De tyckte att vi kunde få ett litet egentid såhär.

Detta var nu något som vi frågade dem om utan detta var något som de själva undrade över. Ifall de kunde få låna vår son som de kallade det. Eller egentid men honom.

Självklart så fick jag och mannen diskutera igenom detta. För det skulle då bli första gången för honom att sova borta helt själv en längre tid. Innan har det bara varit en övernattning så hos kusinen. Men nu skulle det bli hela 5 dagar i så fall.

Samt i slutändan så var det självklart sonen själv som skulle få bestämma över det. Ifall han ville åka till mormor och morfar.

För när vi väl bestämt oss att det var ok (fanns egentligen inget att diskutera om där) så var det bara att fråga sonen. Där fanns det inte någon tvekan om vad det svaret blev. Ett stort Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa. Så tala om att han blev glad över det.

Men att sedan gå och vänta på att mormor och morfar skulle komma, nä det gick ju inte. Han ville dit med en gång. (Hmm tror inte han lärt sig flyga ännu). Så efter en hel del utfrågande och lite gnällande om vad är klockan, när kommer de så var de äntligen här.

När de sedan skulle åka var det stort puss o kramkalas för hela slanten (något som annars förekommer till vardags här) men nu kändes det lite mer. För jo det kan jag säga att det kändes efteråt när han åkt. Så tyst och tomt det blev med en gång. För inte tala om idag. Det är verkligen inte samma sak att inte ha honom hemma så fy, både jag och mannen kommer sakna ihjäl oss på detta. Medans han i sin tur kommer ha det så kul där hos mormor och morfar.

En person kan betyda så otroligt mycket för en även om man blir arg och frustrerad över det. Men det är först som denna person är borta som man inser det. I vissa fall kan det dessvärre vara för sent.

En God Gärning

Igår blev jag helt barnfri och det händer inte ofta nu sedan fem år tillbaka.

Jag skulle få vara helt själv och bara rå om mig själv. Spendera en massa pengar i affärer utan att något barn började skrika och gapa. En helt underbar känsla får jag säga att kunna få göra något sånt. Prova kläder med barn annars är helt hopplöst tyvärr.

Så mitt mål dagen till ära blev Lund.

Varmt som attans var det med men vad gör det när man får gå där helt själv.

När jag sedan kom in i en av alla affärer jag var i la jag märke till en tjej 12-13 år som gick där inne. Hon hade hela handen full med småpengar och räknade dem. Kollade det hon ville köpa och räknade pengar igen. Jag i min tur fortsatte kolla på annat och gick vidare. När jag till slut skulle betala slumpade det sig att denna tjej hamnade för mig i kassan. När hon väl skulle betala fattades ändå pengar för henne trotts sitt räknande innan. Då säger jag till både tjejen och hon som står i kassans förvåning att jag betalar det. Kanske något osvenskt men jag tyckte det var en självklarhet. För vem hade inte gjort det.

Lunch hos svärfar

Idag hade vi en väldigt trevlig dag hos svärfar och hans sambo. Fast ja så roligt var det inte från början. Tar det från början istället nu.

Idag skulle hela vår familj plus svågern och hans familj till svärfar för att äta lunch (trodde vi). Lunchen skulle serveras kl:13:00.

Vi åker hemifrån vid sådär 12:00 tiden för det tar nästan en timma att köra till dem. Väl framme börjar vår son tala om att han är hungrig. Vi har även talat om för honom på vägen till svärfar att hans kusin ska komma dit med så han kan leka med henne.

Så svärfar som redan har maten klar säger men det är klart att vi äter så får de andra (svågern med familj) ta maten när de kommer. Sagt och gjort. Vi börjar alla ta oss av den goda maten som han naturligtvis gjort kyckling, potatis, sås, morötter, bönor, gelé och inlagd gurka. Rena delikatessen säger jag bara.

Så när vi nästan ätit klart börjar sonen att han vill gå till grinden för att se när kusinen kommer. Ja jo, det kan han ju få göra. Dessvärre är att det inte kommer någon. Det går 30 min från utsatt tid och nu börjar vi alla bli lite orolig. Vad kan ha hänt dem. Vi börjar även ringa till dem men ingen som svarar. Ja detta underlättade det ju inte direkt då. För nu blir vi ännu oroligare. Vad kan ha hänt.

Sonen i sin tur blir mer uttråkad över att de inte kommer. Så att förklara för honom att det tar tid att köra dit köper han en liten stund. Han åter igen vid grinden för att se om de kommer.

Nu har det gått över 2 tim och vi har fortfarande inte fått tag i dem eller de har inte hört av sig. Kan säga nu att nu var det inte alls roligt. En konstig känsla av att något inte står rätt till börja infinna sig hos både mig och min man.

Efter att testa med att ringa både hem och bådas mobiler får vi helt enkelt bara ge upp. Vi kan in te göra så mycket mer. När klockan är runt 16:30 ringer mannens mobil och det är svågern som ringer och undrar vad han vill. Eftersom han nu har sett att vi har sökt honom. Ja då visar det sig att informationen om att denna dagen, denna enda dag då alla tre familjer kan inte har gått fram till den tredje familjen. Eller jo det har den, men man har inte sett att det kommit.

Nu i efterhand är vi bara glada över att de är välbehållna.

Så istället blev den en dag då svärfar fick umgås med två av sina fyra barnbarn. Så denna dag kommer vi inte glömma.

Utflykt

Idag har hela familjen varit på utflykt till Danmark. Ganska händigt att bara sätta sig på tåget där man bor och sedan 1,5 tim är man i Danmark och destinationsmålet, nämligen Den Blå Planten

Sonen hade inte en aning om att vi skulle åka dit så han blev otroligt glad över det. Vi var också glad över att vi valde att åka så tidigt som möjligt så att vi var där när de öppnade. Detta var något som de även rekommenderade på deras hemsida.

Tänk att titta på fiskar i alla dess slag kan vara så fascinerande och både jag och mannen njöt av att få gå omkring där och se på allt. Det var verkligen värt alla pengar kan jag säga.

Lite roligt fick vi allt när sonen trodde att fiskarna skulle komma och ta honom när vi ville ta kort på honom med fiskarna i bakgrunden. Trotts att det var stora glasrutor emellan dem kunde han inte vara riktigt säker på om det stämde.

Vilken otroligt underbar dag vi fick där i Danmark idag och både jag och mannen lovade att dit kommer vi att åka fler gånger.

Hur gick detta till.

Idag skulle vi få besök av svärfar för han skulle som det hette umgås med sina barnbarn. Jo det tyckte ju sonen att det skulle bli otroligt roligt att ha farfar på besök och då få busa och leka med honom.

Men dessvärre blev det ju inte så nu. Se denna farfar hade fått för sig att hjälpa sin son med renoveringen av huset. Så han hade med sig sina blåbyxor och hela faderuttan hit när han kom. Något som både jag och sonen lite då tappade hakan över.

Eftersom jag visste redan innan att han så gärna ville leka med farfar. Det som sedan händer är detta. Farfar pratar lite med sitt barnbarn (sonen) men inget lek eller stoj. Han har på sig sina blåbyxor hela tiden och ska hjälpa sin son med att renovera utsidan på huset.

Sonen vår blir ledsen av detta att farfar inte vill leka, för inte en gång att han går ifrån dessa blåbyxor för att umgås med sina barnbarn. Jo med dottern sitter han och gullar med när det är kaffe och dylikt. Men sonen får inte alls den uppmärksamheten. Då kanske det ska anmärkas också att vår son är den enda pojk som han har som barnbarn utöver honom är det tre flickor varpå vår dotter är en.

Så nä det blev inte något bus och lek idag. Vilket kanske tog sin ända sedan när vi fick för oss att vi skulle gå ut och äta pizza ute. Detta är något som jag ångrar verkligen nu. För sonen betedde sig som man verkligen inte får göra. Så efter många tillsägelser slutade det med att han och jag gick därifrån och jag fick ha ett allvarligt prat med honom. Först då lugnade han ner sig. Kan säga med då att det gäller som förälder att inte brusa upp i sådana lägen. Jag var lugn som en filbunke och det kändes otroligt skönt.

På detta att sonen beter sig som han gör sätter dottern i halsen. Börjar hostar och hostar så mycket att hon börjar spy. Varpå sonen säger: - Det är bara för att hon är sjuk. Öm hallå, var kom det ifrån. Hon är inte alls sjuk längre.

Så nä denna dagen har inte alls varit så rolig och jag hoppas att imorgon blir en mycket bättre dag då vi ska till Lego-museet i Osby.

Ha en trevlig kväll.

Regn och åter regn.

Idag har det inte varit något roligt väder ute. Det har bara regnat och regnat och så återigen regnat. Vad ska man göra då, för ute vill man ju inte vara. Jo mannen i huset kommer på att vi ska rensa samt städa i källaren. Vilken toppen idé. Hmm jo om nu åra två barn vill gå med på detta förstås.

Kan inte direkt säga att de gjorde detta. För dottern var gnällig hela tiden. Inte så konstigt heller då eftersom hon inte är bra ännu. Men får vara glad över att idag har hon inte haft någon feber.

Sonen han var i sitt esse och var överallt och tog fram allt han kunde hitta. Lekte med sitt nya Star Wars svärd han och mannen köpte igår. Vad händer, jo svärdet går sönder. Så det blir till pappa att laga det till sonen.

Men även om nu barnen var gnälliga fick vi gjort en hel del i källaren. Så nu går det att komma fram där.

Till råga på allt med får jag för mig att möblera om på mitt kontor och mannen tycker detta är en superbra idé. Men tycker våra barn det. Kanske inte tyvärr. Men ska alla dagar vara roliga dagar. Nej säger jag då. För då tror de att alla dagar ska se ut så. De måste även få ha tråkigt, även om alla nu kanske inte tycker så. Kalla mig i så fall gammalmodig.

Men efter mycket slitande och mycket värk från min sida så fick jag till slut till det på mitt kontor. Så bra det blev och så nöjd jag blev med. Varför har jag inte gjort detta innan. Ja det är en bra fråga.

Natta sonen gjorde jag också emellanåt och nu är det dotterns tur att bli nattad. Så nu säger jag God natt till er alla.

Sjuk

Nu är det så att dottern på ett år har varit sjuk sedan i fredags. Hon har feber som ligger på 39,6 C upp till 40,5 C. Då känner man som förälder hur totalt maktlös man är.

Så i måndags fick vi tid på vårdcentralen där de inte såg något mer att hon var lite röd i högra örat. Ingen medicin fick vi för det.

På tisdagen steg tempen över 40 C så då ringde jag till vårdcentralen och fick nu utskrivet kåvepeninen till henne för öroninflammation.

Trotts denna pencelin som hon nu fått går inte febern ner på henne. Nu som förälder börjar man bli orolig.

Så på fredag åker jag in med henne till barnakuten. Möts av en sköterska som vänligt talar om för mig att det nu är lång väntetid. Men om jag vill kan jag gå till jourcentralen istället där de kan hjälpa oss snabbare.

Väl där kommer vi in fort. Det tas lite prover på henne och efter det skrivs ett nytt pencelin ut. För de tror att kåvepeninen inte hjälpt.

När jag ska hämta ut det på apoteket direkt efteråt finns det inte i sortimentet ens. Så de på apoteket får ringa läkaren som i sin tur får skriva ut ett nytt recept.

Väl hemma så var det inga problem med att ge henne medicin. Men idag var det ingen bra dag. Börjar med att hennes feber är på 40,1 C. Sedan går den upp till 40,4 C. Hon är mer slö idag och sover nästan hela dagen. Så på kvällen ringer jag 1177. Efter mycket slussande mellan olika sköterskor får jag beskedet att åka in till barnakuten.

Så bara sätt sig i bilen och köra dit. Räknar med att detta kommer ta ett tag nu med tanke på lördagskväll. Men efter en stunds väntan så kommer läkaren och konstaterar väldigt fort att hon har så kallat Höstblåsor. Fullt med blåsor i munnen och även röd. Men att det ska ha nått sin kulmen nu och ska ebbas ut nu. Ja det får vi verkligen hoppas på.

Släkten

Nu har jag och min familj haft besök av släkten. Ja närmare bestämt har det varit min mamma och pappa samt även min systerdotter. Det har varit trevligt att ha dem här men också väldigt intensivt. Det har gått i ett kan jag säga. Men sedan så har det blivit mycket gjort också. Vi har fått en ny grind, det har bytts rutor, det har även bytts panel, vi har även fått en grind till trappan så att dottern inte kan klättra upp där nu, även en grind till ytterdörren så hon inte kan smita ut när den står öppen. Detta bara för att nämna lite av allt.

Sedan vår kära systerdotter. Man kan verkligen se att vi lever i totalt två skilda världar vi här och hon med min syster och syskonen där hemma. Lite tråkigt tyvärr men vad ska man göra. Kan inte hjälpa att det blivit som det blivit.

Hon har varit här nere förut men denna gången fick vi se en sida som var mindre kul. Hur butter och sur hon kunde bli för inget alls. Inget som passade henne. Kunde inte sitta stilla 1 sekund och konstiga uttryck och ljud hade hon för sig med.

Ja även om man sa till henne om detta så var det tillbaka nästan med en gång. Sedan att hon gick och var polis över sin kusin var lite jobbigt det med. Så bara där fick vi säga till henne med att han får göra så och han vet vad som gäller.

För att bara nämna en sak av alla. Vi var i affären och skulle handla. Jag och min mamma fastnade naturligtvis på klädavdelningen. Min son frågar då om han får gå till leksaksavdelningen och titta på lego. Ja, det får du säger jag till honom. För du vet vad som gäller. Går han därifrån är det han och jag som går ut från affären med en gång. Han är 5 år så detta är något han får göra i förtroende, så att vi ska kunna lita på honom. Min systerdotter börjar efter knappt en minut säga. Nä, jag måste gå och titta på vad han gör. Han kan ju försvinna. Jag får då säga till henne ta det lugnt. Han vet vad som gäller. Man ser på henne att hon blir nervös och får då svaret. Men han kan ju försvinna. Nej säger jag igen till henne. Han vet vad som gäller. Så när vi väl kommer till leksaksavdelningen sedan så vem sitter på golvet med ett lego framför sig och tittar på det, jo min son.

Så ja det är stor skillnad när man får regler att hålla sig till eller inga regler alls.

Ettårskontrollen

Ja nu har det hänt. Dottern har verkligen redan blivit ett år. Vart har tiden tagit vägen. Hur fort gick detta. Vart har jag varit?? Jo naturligtvis vid hennes, sonens och mannens sida hela tiden. Men det känns som om tiden bara flugit fram och jag bara tittat på.

Men så glad jag är nu över att tiden gått så fort. Med tanke på den graviditet som jag haft. Det har varit många turer till och från sjukhuset. Varit inlagt ett antal gånger och då fått en gråtande son i telefonen. Fy, det kändes verkligen i mitt modershjärta att inte kunna vara närvarande och då höra hur sonen saknade mig så otroligt mycket. Att då vara med pappa spelade inte någon roll.

Att även den rädsla som var när jag den dagen var på jobbet och ett litet barn hoppade med knäna utan förvarning rätt in i magen. Hur ont det gjorde och hur paniken började krypa i mig över vad som kan ske. Nä det var verkligen inte en rolig tid.

Så nu är jag så glad över att vår älskade dotter finns och att hon nu blivit ett år.

Men att gå på denna ettårskontroll och där få två sprutor, en i var ben var kanske mindre kul. Mindre kul också över att hon reagerade på den och fick eller har nu fått hög feber och haft detta både lördag och söndag. Så nu hoppas jag att det ger med sig.

För vad annat kan man göra än älska sina barn otroligt mycket av hela sitt hjärta.

Kalas

I helgen som varit nu hade vi kalas för vår dotter. Hon kommer i veckan fylla 1 år, så det var passande att ha det på helgen för de nära och kära.

Många barn blev det och många vuxna också. Jag hade stått i köket och gjort 4st olika pajer köttfärspaj, kräft och västerbottenostpaj, svamp och purjopaj samt lax och sparrispaj. Ja, alla gick åt som smör på kalaset.

Till tårtan gjorde jag det enkelt. Gjorde en rulltårta som jag sedan bredde på grädde men även spritsade på grädde. Toppade sedan med skurna jordgubbar.

Allt var frid och fröjd får jag säga.

Men så kom den stunden vissa barn längtat efter. Vi hade nämligen i inbjudan också skrivit att om vädret tillåtet får de som vill bada. Vi har nämligen en nergrävd pool på tomten som fanns här när vi köpte huset.

Så det fanns några barn som då tagit fäste på detta badande. Det fanns också en kille som inte ville bada för han var rädd för vatten. Så det är helt ok. Det är inget tvång att bada.

Det som sedan händer får mitt hjärta att åka upp i halsen. Tydligen var inte detta första gången som det hände. Killen som inte ville bada har en storebror som badade för glatta livet. Men vid ett tillfälle när då lillebror står vid poolkanten och storebror går förbi bara han putter i din lillebror i poolen.

Pappan i sin tur satt på helspänn ungefär som om han väntade på att detta skulle ske. Reagerar som en blixt och flyger upp och får tag i sin son.

Ja, det var ingen rolig upplevelse men som tur var slutade det bra. Men vi alla vuxna fick oss en rejäl tankeställare.