Att vara en förälder är inte alltid så lätt. När jag hör andra prata om hur ljuvligt det är förstår jag dem helt och hållet. För det är verkligen underbart att få vara mamma till de två barn jag har tillsammans med mannen.
Att de fortsätter och pratar om att deras barn inte gör en fluga utan är så snälla och lugna. Ja, då är det jag som blir till ett frågetecken. Frågar lite om trots. Nej, det finns inte. Utan de är så gulliga.
Då undrar jag är vi själva att uppleva detta jag och mannen om trotsigt barn. Självklart inte, bara det att vissa vågar inre tala om det. Att de har det superjobbigt.
Här är det inte riktigt så. Jag tycker det är skönt att höra att inte bara vi har det så hemma. Det hjälper en lite när det är jobbigt, men inte när man är mitt i det. För ibland är det otroligt jobbigt att börja dagen med en arg son som vaknat på fel sida.
Första gången jag hörde honom säga -Nu flyttar jag hemifrån. Ja det var otroligt jobbigt, så jobbigt att det kom tårar. Men nu vet jag att det är en prosses som han går igenom.
Men att åka berg-och-dalbana i denna trots det är verkligen jobbigt. Från att haft värsta utbrottet för ett nej till mamma jag älskar dig till ett nytt utbrott lite senare. Det tar även på mina krafter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar