Just nu så får jag klappa mig själv lite på axeln som klarat av denna dagen. Dels så hade jag öppningen på jobbet idag ihop med en annan kollega. Detta innebar att min klocka ringde 04:45 på morgonen hos mig.
Men om man inte fått sova mycket under natten på grund av dottern som haft väldigt hög feber, då var det inte lätt att komma upp.
Hennes feber ligger på sådär 40,2 C och man se hur ont hon har i kroppen. Hon vill knappt röra sig då men hon ska samtidigt ligga på mig eller mannen. Det blir då lite svårt eftersom vi måste vända på oss ibland med. Ja att ligga på rygg hela natten är inget som jag klarar av direkt.
Men så har natten bestått av gråt en dotter som inte kan sova, hon har ont och ja, jag lider verkligen med henne. Nu får hon ipren för att vi ska få ner febern på henne lite och jag är otroligt glad över att hon fortfarande äter välling. För då vet man i alla fall att hon får i sig mat och vätska.
I dessa fall är man så maktlös som förälder. Man kan inte göra så mycket mer att finnas där till hands. Att vara dem nära och låta dem sitta i famnen länge när de inte mår bra. Dessvärre är det lättare sagt än gjort för min del eftersom jag jobbar nu och mannen är hemma. Men fy vad jag lider på jobbet när jag vet att hon är sjuk.
Kommer han att klara det, har hon blivit sämre är frågor jag konstant undrar över hela dagen. Men i grund och botten vet jag att han fixar detta. Det tar bara tid för mig att förstå det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar